I fredags vart det årsfest med mitt fotbollslag Andrea Doria på resturangen Mynchen. Priser skulle delas ut, jag skulle vara Dj och det skulle bli en magisk afton.


Jag och min kära mor

Jag själv var nominerad i tre kategorier. Årets Unga spelare, Årets Diva och Årets spelare. 

Årets Unga spelare är ett pris där alla som är födda på 80-talet är nominerade. Enligt mig är Jonte alltid vinnare av det priset, men juryn valde faktist mig iår, vilket var väldigt smickrande med tanke på att det finns så mycket bra spelare i det här laget som är födda just 80 framåt.


Efter ett skrämmande dåligt tal av mig (måste bortförklara mig att Fred och Ringan hade sprit i sig, mycket lättare då) så skulle det bli mer känslosamt längre fram under kvällen.

Årets Diva är kanske det mest prestigefyllda priset, alla vill ha det, 4 blev nominerade. Jag, Fred Persson, Christopher Kviborg och Hasse Ebenman.

Helt omöjligt att avgöra innan vem som skulle få det. Jag hade fått priset under mitt första år 2008, och Kviborg fick det förra året 2009. Hasse blev nominerad först, och trodde då att han hade vunnit, han var framme vid podiumet då han insåg att det fanns fler nominerade. Efter att vi gråtit av skratt i några minuter presenterades vinnaren...Fred Persson!!!

Mannen som borde vinna alla priser, inkluderat Unga spelare, min idol, legenden, bloggaren, grovjobbaren, sexbomben Fred "Penthouse" Persson, blev årets diva, och svarade för århundratets bästa tal.

Han gick från att tacka, till att jömnföra sin tjej med Brigitte Nielsen. Du vet den blonda som är tillsammans med Ivan Drago i Rocky 4.


Samma människa ska du veta!


Fred Persson!

På årets spelare så kände jag själv att det skulle vara sjukt om inte Henke skulle vinna priset. Han har med sitt lugn, vänsterfot och spelsinne burit det här laget hela året. Jag var glad att vara nominerad bland en sådan mäktig skara som Jesse, Lankan och Henke. Henkes dotter Vilma kunde tyvärr inte närvara denna kväll, hon är en helt fantastisk människa och den bästa maskot ett lag kan ha.


Vilma med "Jag är Batos favorittjej" tröjan

Årets supporter är ett pris som varje år väck stora känslor. Det här året skulle min mor vinna priset, jag hade ingen aning om det och skulle inte fått reda på det förrän hon blev uppkallad. Tisdagen innan festen pratar jag med min mamma om festen, och hon säger att hon inte kan komma då hennes kusin kommit från Tyskland och hälsade på tills på lördag (dagen efter festen)

Jag hade ju ingen aning om att hon skulle vinna priset så mina ord var "ok, vad synd, vi hörs imorn" typ.

Jag ringde Nathalie och berättade att varken Mamma, Joss, Joss flickvän Carro och mina föräldrar kunde komma på festen. Då var Nathalie tvungen att berätta mailet hon fått från Jesse (prisutdelaren) att min mor vunnit. Panikslagna la vi på och jag fick en idé. Jag ringde till Jelisije och frågade om mamma var i samma rum. Han svarade nej. Då sa jag till honom hur det stod till och att han måste köra dit henne på fredag. 

Min tanke var att han skulle berätta för henne att jag vunnit pris och att hon skulle dela ut priset till mig. Det fungerade!

Hon måste dock ha blivit fundersam när jag vinner det första priset och hon inte ropas upp för att dela ut det. 

När Jesse sen börjar förklara personen som vunnit priset så har jag tårar i ögonen, för jag vet ju från början att det är mamma som ska vinna. Skulle vi haft en sådan här afton varje år från att jag var 6 skulle hon säkert tagit hem alla "Årets supporter". Hon var rörd och tackade alla, sedan åkte hon hem, gladare än alla på festen.


Mamma får en grattiskram av Jesse!

Vi andra fortsatte. Jesse tog hem årets skyttekung och Dinne årets assistläggare, inget nytt där, dom är för bra på sitt för att behöva beskrivas. 

Sellis fick en fin hyllning för sitt slit med allt runtomkring, med all rätt. Jacob Hussfelt vann "Årets ärespris" också helt rätt, det är inte många som vet vilket slit det krävs för att få detta skepp att fungera och hålla sig flytande. 


Jag och Mister.

På tal om fungera så skulle vi inte finnas till om inte Mister la ner så mycket energi åt Doria. Han och Marie fick en insättning av oss på deras son Nikolajs fond, som vi startade förra året. Undra vad Nikolaj kommer tänka när han som 18 åring får massa pengar från sin pappas fotbollslag, känner jag oss rätt så spelar han nog med nummer 7 i Andrea Doria då och förstår varför, om han inte är vänsterback i Arsenal. 


Gudfadern med mina glajjor. 

Efteråt blev det fest, jag spelade skivor, Malin Dinnesen ägde alla och jag spydde hela lördagen av 5 glas rött.

Ordningen återställd.
 

Mot år 2011, då vi vinner div 5, sa jag det föresten? att vi spelade i div 5....